Just nu har jag setat och kikat på massa bloggar och kom då in på massa kläder, outfits osv. ÅH, vad är det för fel? Om jag inte har köpt något på några dagar, vad som helst jag kan bära så känns det som att jag inte riktigt hänger med i modet. Haha helt sjukt. Och ändå hänger det nya kläder i min garderob som till och med har prislappen kvar. Men nu har jag i alla fall en liiten ursäkt, att jag går på kryckor då är det inte så lätt att bära alla kassar och inte så kul att gå runt och prova massa kläder när man bara står och balanserar på ett ben. Jag får väl tänka så, det kanske känns lite bättre då?

Just nu sitter jag och tänker på vad jag ska göra idag, jag ahr dock inte kommit på något bra. Det är ju jätte fint väder ute, men jag kan inte direkt gå ut och ta en promenad eller ta en jogging tur som jag vill. Men så fort jag är på  benen, då jävlar ska jag sätta fart på det jag gillar, att röra på mig, vara aktiv.
Jag hoppas bara knät blir bra snart, jag orkar inte ha såhär ont som jag har haft i 1½ år. Jag vill sätta igång med basketen, det jag ÄLSKAR!!

Jag har inte alls visat mit i bollhuset eller sporthallen i i år. Men det är på grund av att jag älskar basketen så otroligt mycket så jag mår bara dåligt av att sitta och kolla på, sitta på sidan av och heja, det gjorde jag i 1 år, och jag led tillräckligt då. Det var skit jobbigt!! Riktigt jobbigt att sitta och försöka heja på alla, peppa dom, men det gjorde jag! RIktigt bra också, fast jag var så sjukt avundsjuk på att dom kunde springa, vilket jag inte kunde utan att mitt jävla knä gjorde så ont så det kändes som det skulle knäckas. Nej usch, det var riktigt jobbigt förra året. Så i år beslöt jag mig för att ta ett break, satsa på jobbet, att inte förstöra knät  mer än vad det redan var genom att träna.  Om jag väl sitter på bänken på sidan av och kollar på, vill jag så gärna spela och kan inte stå imot eller hur jag ska uttala mig, så då sätter jag igång igen. Och om jag hade gjort det hade nog inte mitt knä blivit bra. Vilket jag hoppas det blir nu efter operationen.


Så jag hoppas, mer än någonting att mitt knä blir bra nu utav den här opererationen.
Jag var ju på sjukhuset igår och tog bort stygnen på tal om operetaionen. Usssch vad läskigt det var!  10 stygn var det! Och de hade öppnat med två titthål sen skurit upp knät ca 6-7 cm.
För ni som inte vet har jag gjorde en bråskinplantation i mitt för 2 veckor sen.
Jag frågade hon som tog bort mina stygn om den här operationen brukar lyckas, då svarade hon att man endast gör den några gånger per år, inte alls ofta. Men om dom inte trodde att det skulle bli bra skulle dom itne göra det sa hon. Så jag hoppas hon har rätt.

Nej nog om det, nu ska jag nog gå, eller hoppa in i duschen!